Nya planer

Åkte till butiken efter jobbet. Bar hem femtielva matkassar. Sneglade längtansfullt mot kylskåpet. Åt en mandarin. Bytte om till jumppakläder. Åkte till jumppan. "Sträck-böj-töj inhiberat idag pga sjukdom". Arrrrgh.

Kom hem tillbaka. Lade mig på soffan. Åt en halv påse gamla chips som Trean tänkte slänga (ett ödmjukt bidrag till marthornas matsvinnskampanj Svinnkampen). Glor på tv. 

Se bara hur snabbt och smidigt kvällen fick nytt program. A piece of cake för en som är särdeles flexibel. Helt nöjd med utfallet är jag också.

Vintern kommer- vi är redo!

Idag har hösten kommit på allvar. Sommarblommorna har städats undan (också pelargonerna som blommade så vackert) och nu pryds gården av cypresser och ljung och lyktor. Fågelbordet står redo och väntar på mat. Maken tvättade krukor och stuvade undan möbler och grillar och tunnor och annat och inredde en nätt liten glögghörna på terrassen istället. 

Jag grävde ner mullvadsmat - ursäkta blomlökar - i rabatterna. Högst antagligen förgäves. I fjol grävde jag ner ungefär en miljon lökar på olika ställen på gården. Kanske två tulpaner blommade i våras. Och ingenstans stod de gamla lökarna att finna, fast jag precis vet att jag grävde på samma ställe. Också mullvadar ska äta, jag vet. Men helst inte mina vårblommor, tack. 

Julförberedelser

Snart börjar dom. Julförberedelserna. En och annan har redan triumferande informerat på FB att de har inlett glöggsäsongen och jag bongade faktiskt de första julljusen på en balkong i stan för ett par dagar sedan. Och jag har köpt den första julklappen!
Fast det är egentligen inte så värst bra, faktiskt. Nu invaggas jag nämligen i falsk säkerhet om att mina julklappsinköp har börjat i god tid och att jag har full koll på dem och att jag alltså nu kan ta det riktigt lugnt med resten av klapparna. Nu ska vi komma ihåg att det ju faktiskt bara är en (1) klapp som jag hittills har kunnat bocka av på excellistan. Ännu finns det gott om tid att bli i panik alltså. 67 dagar, 5 timmar och 12 minuter i skrivande stund för att vara exakt.

Drama i timmar

Maken och jag har börjat knarka!

Knarka TV-serier, alltså. 

Egentligen är vi TV-traditionalister, uppväxta som vi är med TV-tittandet på sjuttiotalet. Då visades program endast på kvällstid, på två kanaler till att börja med. Serierna gick en gång per vecka, och fungerade som samtalsämne vid kaffeborden följande dag eftersom alla tittade på Dallas och Lilla huset på prärien på samma gång. Då antalet kanaler ökade och videoapparaterna gjorde sitt intåg i hemmen blev det lite knepigare att diskutera Onedin-linjen följande dag eftersom det alltid fanns någon i sällskapet som skrek till att hen hade bandat gårdagens avsnitt och inte hunnit se det ännu. 

Och på detta sätt skulle vi alltså gärna fortsätta att sköta vårt TV-tittande.

Men samtidigt vill man ju hänga med sin tid också, och har nu lärt oss använda Netflix. Vi började småskaligt och letade mödosamt och under vilda diskussioner fram en och annan film som vi avnjöt under de få kvällar då TV-tablån inte föll oss i smaken. En kväll valde vi vad vi trodde var en svensk film, som sedermera visade sig vara en tiodelad serie, och då var vi fast. Idag har vi stormtittat på de sista tre avsnitten av den politiska dramaserien Blå ögon och börjar nu bli aningen trötta i ögonen. Riktiga hårdknarkare är vi alltså inte ännu, nu får nog Netflix vila några veckor tror jag. 

 

Rekommenderar varmt den här serien. Rykande aktuell ännu idag då främlingsfientligheten frodas som aldrig förr. Och ett plus ska den ha för att skådespelargardet består av lite andra ansikten än de man normalt ser i dagens svenska utbud. Ingen Lassgård, Röse, Persbrandt eller Jäkhel på rollistan. Fräscht!

Städning och önskningar

Då man går in på en allmän toalett, t.ex. i ett shoppingcenter eller en flygplats, är det trevligt om det är en välstädad inrättning. Främst bekymrar man sig om att toalettstolarna är rena, och att det finns både WC-papper, tvål och handdukar. 

Man rullar in kabinväskan eller sina shoppingpåsar och ställer handväskan på golvet bredvid. Rocken hänger över väskan och ena ärmen släpar lite i golvet. Man drar ner byxorna och byxbenens fåll släpar också i golvet. Och så tappar man en handske på golvet. 

På golvet i toalettbåset finns ett par våta pölar av okänd ursprung. Och det är då, just då, som du innerligt hoppas att också golven är nymoppade med en riktigt blöt golvmopp.

PS. Alternativt önskar man att WC-stolen läcker. Men inte om det är en IDO-stol förstås...

Avmönstring

Härmed förklarar jag båtsäsongen 2016 avslutad. Bring on the Winter! (Nånejnej, först ska vi njuta av en fin höst. Såklart.)

Morgon med dimma vid havet. Ingenting kring en är längre sig likt....

Inget dragande i snörstumpar längre.

Hoppilandkalle har förtöjt Marea för sista gången.

Trendig matlagning

Man köper färskpasta och tänker sig att det är tortellini med spenat och ricotta som man tänker servera med en gräddig sås på kallrökt lax och så är man ute med båten och har dukat och kokat vatten och så öppnar man pastapaketet och märker att det i själva verket är skink-osttortellini och man har ingen annan mat med sig och så kan man inte göra annat än att röra ihop fanskapet och servera. Kan man då kalla rätten för Surf 'n Turf?

Skinkostkallröktlaxtortellini är konstigt nog riktigt gott förresten. Eller kan det ha nånting att göra med att man blir hungrig på sjön?