Statistik

Faktum Ett: En stor del av de personer som drunknar under midsommaren är män i medelåldern eller äldre.

Faktum Två: En stor del av de småbåtar som angjorde Rosala gästhamn under midsommarhelgen kördes av män i medelåldern ellet äldre. De forslade mat, bränslekanistrar, barn och barnbarn, fruar och hundar. Och nästan undantagslöst var alla i båten försedda med flytväst utom - just precis - en man i medelåldern eller äldre. 

Är det bara jag som ser en koppling här? Tror männen sig vara odödliga på något sätt? Eller är det bara ″tufft″ att köra båt utan flytväst? Think again, säger jag bara, think again, och läs drunkningsstatistiken som kvällslektyr.

Familjelycka

Visst. Det är lite stökigt då alla tre ätteläggarna är hemma. Kylskåpet töms snabbare än du hinner fylla på det. Tröjor, strumpor (smutsiga), datorer, hörlurar, plånböcker och nycklar flyter omkring och fyller alla tomma ytor. En ständig kö till dusch och toalett uppstår. Tvättkorgen blir överfull. Ljudnivån stiger och förolämpningar, skämt och skratt flyger genom luften. 

Men ändå är lyckan stor då jag ligger i min säng på kvällen och hör de fyra mansrösterna kommentera fotbollsmatchen medan de njuter av lite chips och öl framför TV:n. Flocken är samlad. Då somnar mamma gott.

Veckans positiva

I facebook-gruppen Du vet att du är från Ekenäs Finland... blev man trött på alla klagovisor och de negativa attityder som florerar både på FB och IRL. Det klagas på allt. Politiker, tjänstemän, skolstängningar och skolsatsningar, butikernas öppethållningstider och produktsortiment, mopeder, rondellen utanför polishuset, parkskötsel, restaurangutbud, hundar och katter, hundägare och kattägare, grannar, turister, gamla bilister, unga bilister och fan och hans mormor. Men måttet blev rågat och nån klok person lade upp ett utmaning om att varje dag under en veckas tid publicera något positivt från vår stad. Och nu svämmar gruppen över av vackra bilder från alla vinklar och vrår, beröm till butiker och positiva berättelser från sjukhus och Knipnäs badstrand. Måtte den här trenden hålla i sig, det är sååå mycket roligare att läsa de positiva kommentarerna.

Jag tänkte bidra med att berätta om hur glad jag är över att de flesta bilister stannar vid skyddsvägarna för att släppa fram cyklister (läs: Mig). Själv är jag urusel på att stanna vid skyddsvägar. Susar helst högdraget förbi och tycker att fotgängare och cyklister gott kan vänta snällt vid vägkanten. Fy mig. Som cyklist blir jag väldigt glad då kanske 8 av 10 bilar stannar för att låta mig gå eller cykla över vägen. Tack och förlåt.

Raindrops keep falling

Ni vet den där känslan då man varit inne hela dagen och känner att man behöver få lite frisk luft. Och så är det uppehåll i regnet och man tänker att man ska skynda sig ut på en kort promenad och drar på sig tossorna och skyndar iväg. Och så har man gått ett par minuter och så kommer de första dropparna och man tänker att det bara blåser lite från träden. Och så har man gått en tredjedel av länken och då tilltar regnet och man inser att det inte lönar sig att svänga heller. Så man går vidare, helt ensam, eftersom ingen annan är så tokig att den går ut i regnet, och förresten sitter alla inne och tittar på England-Wales. Torra. Inomhus. Regnet rinner från pannan och man ser inget genom glasögonen och tossorna är genomblöta för man stiger i alla vattenpölar eftersom man inte ser något. 

Men frisk luft, det fick jag.

Förmynderi

Familjens minsting, den yngsta ätteläggen, Trean, har blivit myndig. Jag har inte längre minderåriga barn att ta hand om. Fatta det! (Däremot har jag tre myndiga barn som behöver tas hand om, men det är en helt annan sak.) 

Idag fick Trean sitt efterlängtade körkort och mindre än sex (6) timmar senare uppstod det första grälet om fördelning av bilar. Huset kunde uppbringa tre bilar att distribuera mellan fyra chaufförer, som alla hade tvingande behov av motordrivet fortskaffningsmedel just precis mellan halv fem och sju idag. Jag hade en klar fördel eftersom jag hade cyklat till jobbet idag och kunde redan tidigt i förhandlingen förskansa mig en bilnyckel. Trean åberopade dels jobb och dels körkortets färskhet med ganska klen framgång. Maken överraskade då med att erbjuda sig att cykla till sitt evenemang (nej, det inbegrep inte alkohol), helt säkert med baktanken att använda detta som ett trumfkort i kommande förhandlingar. Trean och Tvåan var inte sena att grabba de två andra bilnycklarna och susade iväg med gruset strittande. Alla är glada och nöjda alltså. Tills nästa sammandrabbning.  

Blomstertider

Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor... 

Skolavslutningsdagen är alltid en fin dag, om det sen gäller att sluta sitt första skolår, gå ut högstadiet eller ta studenten. Luften är mättad av finklädda skolelever, rosor, betygsböcker, tårta och skumpa. Lärarna går på högvarv inför den stundande långledigheten och själen fylls av fågelkvitter och en känsla av nystart. 

Vi hade förmånen att fira två studenter på deras fina fester och fick dela glädjen med deras familjer. Tack till Emil och Fredrika för en fin dag i ert sällskap!