söndag 22 april 2018

Närturism

Jag har tidigare också slagit ett slag (vad är det för uttryck egentligen??) för närturism. Det är förvisso väldans spännande att resa runt jordklotet och uppleva andra kulturer, men det finns ju en massa intressant att bekanta sig med också i hemknutarna. 

I förra veckan hade jag möjlighet att besöka samlingsmagasinet Leira där alla föremål som inte platsar på muséerna runtom Västnyland kan beses i lager. Den första timmen var mycket intressant men sedan blev jag helt enkelt överväldigad av mängden föremål som fyller hyllmeter efter hyllmeter. För mycket är för mycket helt enkelt. 

Fina flaskor på rad.

Den gamla godingen hade du glömt, eller hur? 80-lätkän togs ur bruk 1996. 

En läcker rallybil på nedre hyllan. 

Gamla skyltar.

Gång efter gång efter gång... Magasinets största föremål är en brandbil och en bokbuss. Här finns också stolar, textiler, tandläkarutrustning, skolaffischer, kaffekoppar, skrivmaskiner, telefoner, lampor, vävstolar, manglar, kylskåp, en svärdsamling och bestick. Allt. 

Råkade inte ha småpengar till hands så jag vet inte om det fanns pastiller i automaterna. 
Efter magasinbesöket kändes det bra att läska sig med ciderprovning på Ekta Bryggeri. Vi fick göra en rundvandring i bryggeriet och smakade oss igenom Fipel, Palla, Franskis och Håpla. Den som är observant märker säkert att cidernamnen har fiffiga kopplingar till innehållet. Nytillskottet Håpla till exempel har kryddats med humle (hops på engelska). Många friska smaker. Efteråt var det ingen som var törstig. 



Så på hemmafronten den här gången. Det gäller att hålla ögonen uppe och inte bli hemmablind. Och vara glad för det lilla!

onsdag 18 april 2018

Böckling och öl

Ibland försöker jag lite sådär utstuderat hitta en rafflande rubrik till ett blogginlägg som kanske inte är så väldigt spännande. Såsom till exempel Dumpad eller Om bubblor och telefoner och lite frustration eller Vatten är vått. Lite kittlande, eller oklart kanske. Jag har ingen aning om det på något sätt drar till sig läsare, men det håller ju mej på alerten. Eller om läsare eventuellt blir besvikna över att rubrikens nivå inte riktigt motsvarar innehållet. Falsk varudeklaration liksom. Om så är fallet får ni väl höra av er. På blankett 311A i 4 ex. 

Det här inläggets rubrik däremot är på inget sätt påhittat eller framkrystat utan helt enkelt beskrivande. Rubriken beskriver de varor som hörde till kunden framför mig i butiken idag. Inga krusiduller. Ingen frukt, inga tillbehör, inga utsvävningar som knäckebröd eller youghurt eller choklad. Ett halvt kilo böckling och en halvliters Sandels. Jag brann av iver att plocka fram telefonen och föreviga den aningen magra matkassen men hade inte mage. Illustrerar dagens mest spännande händelse med lånebilder från internätet istället.



Hoppas inte någon av er var hembjudna på kvällsmat till den här mannen idag. Fast vad vet jag. Kanske ni bara älskar böckling och öl?

tisdag 17 april 2018

Tandvård

Dag 1 - 364
Vispar några tag med tandborsten på morgonen och på kvällen. Mest för att få fräsch smak i munnen. Använder tandpetare endast för att ta bort resterna av dagens grisfilé som fastnat mellan tänderna. 

Dag 365
Tvättar och gnuggar och skrubbar varenda tand i flera minuter. Gaddarna skiner. Petar alla tandmellanrum och använder ett trettiotal tandpetare. Gurglar med munskölj. Avslutar med tandtråd och spottar blod. 
Det här ska nog lura tandhygienisten!

tisdag 10 april 2018

Rapport från plurret

Sådär. Så var simskola del två undanstökad. Inga magisterskransar och diplom delades ut men nog en del klappar på axlarna. Vi har simmat bröstsim och ryggsim och frisim (med varierande framgång dock). Vi har dykt och hoppat och gjort svängar åt olika håll. I alla fall i teorin.  Simskolan har inkluderat en miljon kallsupar, ett och annat magplask och massor av vatten i öronen. 

Idag var det Grande finale med livräddningsövningar och klädsim. Alla överlevde men en elittrupp av livräddare är vi nog inte. Livbojar är förresten hårda om man får dem i huvudet.


Snart börjar den nya tekniken kännas riktig bekväm förresten. Ballerinasparken och svannacken är ett minne blott. Övning ger färdighet. Vi ses i bassängen!

Det är inte ofta man ser bassängen tom. Det här är strax innan stängningsdags. 


torsdag 5 april 2018

Utanför bekvämlighetszonen

Jag satt här i min ensamhet och våndas över att inte ha något att skriva om på bloggen. Över att alla dagar är den andra lik. Över att mitt liv är så innehållsfattigt. Över att jag aldrig får göra nånting skoj. 

Sen sa jag till mig på skarpen att skärpa mig och inte vara så ynklig. Och så började jag tänka på alla nya spännande grejer som jag har prövat på bara i år. Sånt jag aldrig gjort förr. Och kanske aldrig gör igen. In no particular order.  

1. Jag har åkt bil i fyra (4) olika länder under samma dag. Luxemburg, Belgien, Frankrike och Tyskland. 
2. Jag har varit i München. Såg inte så mycket av stan. Men ändå.
3. Jag har ätit torkade gräshoppor. Nå, en i alla fall. Den smakade ingenting, knastrade bara lite. 
4. Jag har spelat djembetrumma. Inte så bra, men ändå spelat.
5. Jag har använt headset och talat till 150 personer. Fick nästan lite rockstjärnevibbar den första  minuten.

Och året har knappt börjat. Vem vet vad som ännu kan hända. Än är inte gumman död. 

En djembetrumma.
Bilden givetvis lånad from the world wide web, jag har förstås inte skaffat mig en egen. 

söndag 1 april 2018

En dag som alla andra

Ikea lanserar ett nytt doftljus, med doft av köttbullar. Ifolors nyaste produkt är personliga knäckebröd med dina egna foton. Pargas vill dra spårvagnsnäten från Åbo ända ut till Rävsundsbron. VR har miljötänk och lanserar en ny Super-Eko-biljett där tåget drivs genom att trampa på motionscykel så att du kan påverka ditt eget biljettpris genom att trampa fortare och hårdare. Netflix ska göra om Vi på Saltkråkan och en varg har ockuperat en parkeringsgrotta i Jakobstad. April, april!

Varje år är det också någon som minns hur svenskarna lurades att trä en nylonstrumpa på sin teve-apparat för att få färgbild, hur engelsmännen trodde att spaghetti växer på träd eller hur Burger King introducerade en hamburgare för vänsterhänta. Här i Västnyland blev vi glada då kung Carl-Gustaf ville köpa Hangö Casino, eller då vi hörde att centrumplan i Ekenäs skulle beläggas med påskgräs. 

Det bästa aprilskämtet är det som man faktiskt går på om man inte är skärpt. Och så gäller det ju att hålla koll på sina fake news också de andra 364 dagarna på året. En nypa hälsosam misstänksamhet är alltid på sin plats då man scrollar i nyhetsflödet. Man behöver inte tro på allt. 

Därför är det skönt att läsa om pålitliga Skatteverket som redan nu informerar om de nya skattekorten som skickas ut i november. Nu kan man välja söta bilder av katter och hundrar och Chuck Norris som dekoration på korten, allt för att dämpa ilskan då skatteprocenten stiger. Tacka vet jag riktiga nyheter.

onsdag 28 mars 2018

Jag vill leva i Europa, sjöng Arja

Jag tror inte riktigt luxemburgarna och de andra som bor där i central-Europa fattar hur centralt de bor. Vi som bor i utkanterna av Europa måste alltid göra en resa för att komma någonstans. Bor du till exempel i Trier eller Tintigny så sätter du dig i bilen eller på tåget och vips, på en timme eller två,  är du i Luxemburg eller i Liège. 

Det gjorde vi i alla fall. På söndagen satte vi oss i hyr-mercan och körde norrut för att känna på det luxemburgiska livet på landet. Från den pittoreska byn Esch-sur-Sûre drog vi västerut och körde en sväng via Martelange i Belgien. Sedan vände vi tillbaka till Luxemburg och styrde kosan söderut mot Moseldalen för att skåda miljoner och åter miljoner vinrankor i militäriskt raka rader. Vi stannade på lunch i Schengen och kände oss så europeiska som man bara kan göra just där. Vi följde Mosel söderut en bit in i Frankrike innan vi svängde österut tillbaka till Tyskland och Frankfurt.

Dekorationer på en vinstuga i Schengen.  

Moselvinerna börjar här.

Mot Luxemburg.
En sväng till Belgien.

Mosel i bakgrunden, på väg mot Frankrike. 

Dags att svänga hemåt.
Lite fosterlandskänsla mitt i europeiskheten.
Här på torget utanför Europa-muséet i Schengen vajar alla EU-länders flaggor i vinden.  


Lite växelpengar och plötsligt har du hela Europa i plånboken också.